Like this:

Det är så oerhört lätt att krampaktigt hålla sig fast i hur saker här i livet borde vara. Hur människor borde bete sig. Tyvärr är det alltför vanligt att fly verkligheten  istället för att konstatera och acceptera att saker och ting faktiskt är som de är. Att fastna i hur saker borde vara är oerhört energikrävande. Dessutom tar det fokus från det som är väsentligt, dvs livet. Livet här och nu. Det säger sig ju självt att man inte kan vara fullt närvarande i nuet om tankarna ständigt är riktade åt andra håll.

Det handlar om att lära sig att kunna acceptera och försöka låta bli att döma. Att inte värdera allt utan bara konstatera hur saker och ting är precis just nu. Att acceptera är inte detsamma som att hålla med eller gilla något. Det är inte ett maktspel som handlar om rätt eller fel. Det är helt enkelt att utgå från läget som det är just nu, att kunna vila i att det faktiskt är ok. Att acceptera handlar inte heller om att man inte kan försöka förändra, utan att sluta föra ett krig mot sig själv. Att inte ständigt motarbeta sig själv genom att inte tillåta sig att känna som man gör och acceptera sig själv som man är.

Vad är acceptans för dig?